Glesbygd, få elever, stort behov– vad kan Norrland lära av Skottland?

Hur skapar man bra yrkesutbildningar i en region med långa avstånd, få studerande och stor efterfrågan på arbetskraft? För att hitta svar reste Plåt & Ventbyrån, tillsammans med Trätekniskt Forum och Installatörsföretagen, till Skottland.

Alla tre organisationer är med i ett stort projekt kring lärlingsutbildning i Västerbotten och Norrbotten, kallat Framtidens lärling. Projektägare är kommunerna i de båda regionerna.

– Vi började prata med varandra om samarbete mellan Plåt & Ventbyrån och Skellefteå redan för två-tre år sedan. Det fanns en samsyn kring problemet och att lösningen krävde ett stort gemensamt arbete, säger Helena Örnliden, utbildningsrådgivare på Plåt & Ventbyrån.

Vilka problem ska projektet lösa?

– Tillväxten i Norrland är stark, inte minst inom byggsektorn, men det saknas utbildningar inom våra yrken. Vi har många små företag som är utspridda i Norrbotten och Västerbotten och även de tilltänkta studenterna bor över ett stort område. Det gör det svårt att starta en reguljär utbildning, säger Helena.

Ett givet svar inom vissa yrken är lärlingsspåret. Men här är såväl plåt- som ventilationsbranschen tydlig: man vill ha en yrkesutbildning som har yrkespraktik men också är skolförlagd.

Så hur ska man hantera Norrlands behov av plåtslagare och ventilationsmontörer, men ändå inte göra det som en regelrätt lärlingsutbildning?

För att samla och bolla idéer bestämde sig projektet för att åka till det ställe som i mesta och möjligaste mån liknar Norrland och den svenska arbetsmarknadsmodellen – och valet föll på Skottland.

– Vi fick bidrag från Tillväxtverket för att göra studiebesök i andra länder och titta på lösningar för en lärlingsmodell som skulle kunna funka för våra kollektivavtal, företagarna, de studerande och för utbildningsanordnarna. Skottland är ungefär lika stort som halva Västerbotten/Norrbotten, men med tio gånger större befolkning. Trots detta har man en glesbygd som faktiskt liknar Sverige. Det geografiska område som i Skottland kallas ”Highlands and Islands” har liknande problem som svensk glesbygd: långa resvägar, få invånare och emellanåt ett utmanande klimat som försvårar det för dem som vill ta sig någonstans. Men också en starkt växande arbetsmarknad.

Vad gjorde störst intryck under resan?

Den svenska delegationen hade fått ett gediget besöksprogram. De besökte Skottlands motsvarighet till Skolverket, flera gymnasieutbildningar och hade möten med både arbetsgivare och fackföreningar.

– Det som gjorde starkast intryck på mig var att den skotska staten tagit ansvar för både en lärplattform, där alla utbildningsanordnare kunde hämta hem utbildningsmaterial, och ett ekonomiskt ansvar tillsammans med branschen för läromedelsproduktion inom yrkesämnena. Jag var också imponerad över vilket enormt engagemang som såväl fack, arbetsgivare som utbildningsgivare var. Det här var mycket mer än ett jobb att arbeta på de här yrkesskolorna, säger Amelie von Zweigbergk, VD för Plåt & Ventbyrån.

Vad tar ni med er från den skotska lärlingsmodellen?

– Att kunna bidra med läromedel och en digital plattform tror jag är ett vinnande koncept. Att lärlingarna dessutom får lön under sin lärlingstid och under utbildningstiden när de pluggar matte och engelska, gör utbildningsplatserna attraktiva, säger Helena.

Helena förklarar också att de i Skottland har en intressant lärlingsavgift. Stora företag betalar in en avgift till staten som baseras på hur stort företaget är. Pengarna kan sedan sökas av alla företag som har en avlönad lärling. Det blir som ett stöd från de stora företagen till de mindre företagen.

Projektet ”Framtidens lärling” ska sjösättas på allvar, med rekrytering av lärlingar, under hösten 2027.