Skolminister Lotta Edholm (L) besöker Branschskolan

Just nu saknas tydliga politiska beslut för att främja branschskolans förutsättningar att ta en större roll i kompetensförsörjningen – framför allt när det gäller yrken som plåtslagare och ventilationsmontörer. Onsdagens samtal visade på en vilja att bättre förstå hur vi kan hjälpas åt för att nå tydligare resultat framåt. Några av de punkter som diskuterades under dagen var: 

– Mer kunskap om yrkena samt vad de erbjuder i form av trygg och stabil framtid för individen måste nå fler. Idag är kunskapen om små yrken begränsad bland unga. Det leder till att det saknas ett intresse för detta yrken hos eleverna. Det krävs att kommunerna samarbetar för att nå ut till fler.

– Att jobba med riksrekrytering ller med de regionala planeringsunderlagen för att avhjälpa kompetensbristen är inte anpassat för små yrken som är för okända för eleverna.

– Det finns för få gymnasieutbildningar i egen regi. Det faktum att antalet plåtslagarutbildningar i egen regi runt om i landet har minskat från 27 till 18 sedan 1998 är ett stort problem för branschen. Pendlingsavstånd till skolor som erbjuder utbildningarna blir långt för många elever. Få elever kan tänka sig att flytta till annan ort i tre år.

– Bilden av att Branschskoleförsöket är ett misslyckande stämmer inte. Det finns utrymme för en justering och förändring i upplägget av försöket, men för plåtslagarbranschen har det inneburit cirka 30 procent fler elever. Ett viktigt tillskott till branschen.

I debatten hänvisar bland annat skolministern till att fler ska välja utbildningarna genom riksrekrytering eller att arbetet med de regionala planeringsunderlagen ska avhjälpa kompetensbristen. Lösningar som båda är illa anpassade till just små yrken. Däremot finns det en potential i de cirka 100 gymnasieskolor runt om i landet som har bygg- och anläggningsprogrammet men som inte aktivt erbjuder plåtslagarutbildning. Men här behövs tydlig styrning från politiken för att fler huvudmän ska förstå fördelarna.